Program & biljetter

Daniela Bonfiglioli, medlem i Kungliga Filharmonikernas förstaviolinstämma, spelar här med pianisten Terés Löf som är en återkommande gäst i Konserthuset. Vi hör  brittisk-amerikanska Rebecca Clarkes (1886–1979) stämningsfulla och passionerade verk för violin och piano: kraftfull men också lyrisk musik med breda stråkackord och smakfullt pianoackompanjemang.

Även i Beethovens så kallade vårsonat är melodierna genomgående vackra. Beethoven skrev de flesta av sina sonater för violin och piano inom loppet av fem år runt sekelskiftet 1800. I de första går han i Haydns och Mozarts spår, men i sonaterna nummer fyra och fem märks en förändring: här tar han på ett helt nytt sätt ut svängarna och använder både pianots och violinens uttrycksregister maximalt. Mest känd är den femte som vi får höra här.

***

Meny: Grön ärtsoppa med dill och grädde. Soppan serveras med surdegsbröd, knäckebröd och vispat smör samt dryck och kaffe/te med liten kaka. Alla soppor är laktos- och glutenfria. Meddela oss eventuella önskemål om specialkost vid bokning.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Välkommen till en förtrollande kväll i Konserthusets anrika Grünewaldsal med hänförande vacker musik av italienaren Ludovico Einaudi. Låt dig svepas med av de ljuvliga melodierna i stycken som Una Mattina, Nuvole Bianche, Divenire och många fler. Einaudis rikt känsloladdade och lyriskt eleganta musik fängslar lyssnare över hela världen. Han säger själv att han föredrar att kalla sin musik minimalistisk, för det innebär ”elegans och öppenhet”.

Här är det den i Berlin verksamma litauiska pianisten Gabrielė Bekerytė som tar sig an Ludovico Einaudis graciösa stycken. Hon framträder över hela Europa, både i egna recitaler och som solist i bland annat Griegs pianokonsert och Prokofjevs tredje pianokonsert. Missa inte chansen att höra henne framföra Ludovico Einaudis magiska musik.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Vi välkomnar åter den franska stråkkvartetten Quatuor Diotima, som gästat Konserthuset flera gånger och gärna varvar helt nyskriven musik med klassiker. Nu, bara veckor efter Tonsättarweekend med svenska Lisa Streich, framförs den stråkkvartett av Streich som Quatuor Diotima nyligen uruppförde i Strasbourg. Sternenstill – Stjärnklar – har Lisa Streich beskrivit som en koreografi för musikernas armar. 

Från det koreografiska till det nästan operamässiga. Lyrisk svit från 1926 har, förutom det yttre raffinemanget, långt senare visat sig rymma många personliga hemligheter – en hel berättelse. I tonkombinationen A-B-H-F uttrycker Alban Berg sin kärlek till Hanna Fuchs-Robettin. Hon var gift precis som han själv, och de är i musiken förenade genom sina initialer.

Inledningsvis framför Quatuor Diotima den tidiga D-durkvartetten av Schubert. Den skrevs 1813, han var 16 år och studerade för Antonio Salieri. Musiken är tillägnad hans far på dennes namnsdag och första framförandet skedde troligen i hemmet, med fadern och de äldre bröderna och Schubert själv på altfiol.

Katri Helena är en av Finlands mest älskade schlagerartister genom tiderna. Hon har spelat in över 30 album, haft otaliga hits på topplistorna och vid två tillfällen representerat Finland i Eurovision Song Contest. Vid den här konserten, som är en fortsättning på hennes slutsålda jubileumsturné i Finland, bjuder hon på sina mest kända sånger. Konserten är Katri Helenas sista i Sverige, så missa inte en exklusiv konsertupplevelse med en av Finlands stora röster. Hon ackompanjeras av mångsidiga och prisbelönade pianisten Tessi Virta och hennes orkester.

Med sitt glödande spel och sin exceptionella teknik har Peter Friis Johansson etablerat sig som en av Skandinaviens mest framstående konsertpianister. 

Han har ett stort intresse för nutida musik och här tar han sig an John Cages banbrytande Sonatas and Interludes, inspirerade av Indisk filosofi. Den ytterst suggestiva musiken består av tjugo korta stycken där pianot preparerats med skruvar, muttrar, suddgummin och plastbitar som stoppats in mellan strängarna för att förändra klangen. 

Inledningsvis hör vi Gävletonsättaren Bo Lindes Sex karaktärsstycken, skrivna runt 1952–53 när Linde just avslutat sina kompositionsstudier för Lars-Erik Larsson. Och tvärt emot den tidens modernistiska trend är det musik som präglas av melodisk lätthet och elegans. Helt annorlunda klingar den amerikanske avantgardisten Henry Cowells (1897–1965) mustiga Three Irish Legends. För att skapa de stora klangmassiven – ofta med en dragning mot impressionism – får solisten ibland ta till underarmarna.

Mel Bonis andra pianokvartett är varm och innerlig, passionerad och tät, och laddad med massor av melodisk skönhet. Och det är vår tids lycka att vi får ta del av den här musiken. Som så många kvinnliga tonsättare under 1800-talet hade hon svårt att få sina verk framförda. Men flera av hennes manliga kollegor såg hennes begåvning och César Franck ordnade så att hon bereddes tillträde till Pariskonservatoriet, som då annars endast befolkades av män. 

Vid den här konserten spelar filharmonikerna Anna Stefánsson violin, Nadine Jurdzinski viola och Hanna Dahlkvist cello, tillsammans med pianisten Darya Tchaikovsky.

Richard Strauss komponerade sin pianokvartett i c-moll när han var 20 år och det är musik med starkt inflytande från Johannes Brahms. Ändå hör vi hur Strauss musikaliska personlighet lyser fram med såväl skarpa kontraster som mäktiga klangbyggen, den lilla ensemblen till trots.

Final – Sånger om öde och hopp

Den världsberömde lettiske violinisten Gidon Kremer och hans kammarorkester Kremerata Baltica presenterar här ett unikt program med rubriken Songs of Fate and Hope, hämtad från deras senaste cd. Musik av Arvo Pärt, Valentyn Silvestrov och Astor Piazzolla blandas med nutida lettiska, litauiska och estniska tonsättare som komponerat direkt för Gidon Kremer och Kremerata Baltica.

Konserten som gästas av Adolf Fredriks Musikklasser Farsta kulminerar med uruppförandet av det specialbeställda stycket My evening star arise upon the hill, We shall talk quietly in captivity together, inspirerat av den ukrainske poeten Taras Shevchenko och komponerat av Bohdana Frolyak, en av Ukrainas främsta och viktigaste kvinnliga tonsättare.

Gidon Kremer har skapat sig ett världsrykte som en av sin generations mest originella och övertygande artister. Han har mottagit en rad prestigefyllda priser, som Léonie Sonnings musikpris, Rolf Schock-priset och 2016 fick han ett Praemium Imperiale prize. Han grundade 1997 kammarorkestern Kremerata Baltica med unga framstående musiker från de baltiska länderna. Ensemblen turnerar flitigt och har spelat in dussintals album för bland annat Deutsche Grammophon och ECM.

I samarbete med Litauens Ambassad, Lettlands Ambassad, Estlands Ambassad, Ukrainska Institutet i Sverige, EU kommissionen.

Framgångarna med den andra pianokonserten stärkte Sergej Rachmaninov och fick honom att försöka sig på det symfoniska ännu en gång, tack och lov. Den flotta andra symfonin är djupt emotionell, med varma melodier som flödar över alla bräddar. 

Kungliga Filharmonikerna leds av Fredrik Burstedt, som också är verksam som violinist och förste konsertmästare hos Helsingborgs Symfoniorkester. Han studerade dirigering för bland andra den legendariske Jorma Panula och har dirigerat flera svenska orkestrar samt en rad operaföreställningar, bland annat vid Kungliga Operan och Vattnäs Konsertlada.