Program & biljetter

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Quatuor Diotima har tvingats ställa in på grund av sjukdom, och ersätts med mycket kort varsel av Simply Quartet. Också programmet är helt nytt.

Flerfaldigt prisbelönade Simply Quartet grundades i Shanghai 2008 men är framför allt verksam i Europa. Kvartetten har bland annat framträtt i Musikverein i Wien, Wigmore Hall i London och vid en mängd festivaler. Simply Quartet debuterade i Konserthuset Stockholm 2022 som en av säsongens Rising Stars. 

Konserten inleds med musik av ”stråkkvartettens fader”, Joseph Haydn. Det var Haydn som utvecklade kvartettkonsten och blev förebilden för generationer av tonsättare, inklusive exempelvis den samtida Mozart. Här hör vi en av de allra sista kvartetterna, från 1799. Det var den första i en tänkt samling om sex kvartetter som aldrig fullbordades.

Robert Schumann höll sig gärna till en genre i taget. 1842 var ett kammarmusikår, och på sommaren skrev han tre stråkkvartetter, där vi hör den första i a-moll. Han hade förberett sig väl och studerat mästarna, från Haydn till den sene Beethoven, och det märks. Men finalen andas folkmusik och lantliga miljöer. 

Mellan Haydn och Schumann hör vi musik av Anton Webern. Den koncentrerade kvartetten av ”modernisten” Webern utgör en sorts brygga mellan det romantiska och det moderna. Det är kärvare och mer avskalat, men ändå med rötter i traditionen och rikt på uttryck. 

Katri Helena är en av Finlands mest älskade schlagerartister genom tiderna. Hon har spelat in över 30 album, haft otaliga hits på topplistorna och vid två tillfällen representerat Finland i Eurovision Song Contest. Vid den här konserten, som är en fortsättning på hennes slutsålda jubileumsturné i Finland, bjuder hon på sina mest kända sånger. Konserten är Katri Helenas sista i Sverige, så missa inte en exklusiv konsertupplevelse med en av Finlands stora röster. Hon ackompanjeras av mångsidiga och prisbelönade pianisten Tessi Virta och hennes orkester.

Med sitt glödande spel och sin exceptionella teknik har Peter Friis Johansson etablerat sig som en av Skandinaviens mest framstående konsertpianister. 

Han har ett stort intresse för nutida musik och här tar han sig an John Cages banbrytande Sonatas and Interludes, inspirerade av Indisk filosofi. Den ytterst suggestiva musiken består av tjugo korta stycken där pianot preparerats med skruvar, muttrar, suddgummin och plastbitar som stoppats in mellan strängarna för att förändra klangen. 

Inledningsvis hör vi Gävletonsättaren Bo Lindes Sex karaktärsstycken, skrivna runt 1952–53 när Linde just avslutat sina kompositionsstudier för Lars-Erik Larsson. Och tvärt emot den tidens modernistiska trend är det musik som präglas av melodisk lätthet och elegans. Helt annorlunda klingar den amerikanske avantgardisten Henry Cowells (1897–1965) mustiga Three Irish Legends. För att skapa de stora klangmassiven – ofta med en dragning mot impressionism – får solisten ibland ta till underarmarna.

Mel Bonis andra pianokvartett är varm och innerlig, passionerad och tät, och laddad med massor av melodisk skönhet. Och det är vår tids lycka att vi får ta del av den här musiken. Som så många kvinnliga tonsättare under 1800-talet hade hon svårt att få sina verk framförda. Men flera av hennes manliga kollegor såg hennes begåvning och César Franck ordnade så att hon bereddes tillträde till Pariskonservatoriet, som då annars endast befolkades av män. 

Vid den här konserten spelar filharmonikerna Anna Stefánsson violin, Nadine Jurdzinski viola och Hanna Dahlkvist cello, tillsammans med pianisten Darya Tchaikovsky.

Richard Strauss komponerade sin pianokvartett i c-moll när han var 20 år och det är musik med starkt inflytande från Johannes Brahms. Ändå hör vi hur Strauss musikaliska personlighet lyser fram med såväl skarpa kontraster som mäktiga klangbyggen, den lilla ensemblen till trots.

Final – Sånger om öde och hopp

Den världsberömde lettiske violinisten Gidon Kremer och hans kammarorkester Kremerata Baltica presenterar här ett unikt program med rubriken Songs of Fate and Hope, hämtad från deras senaste cd. Musik av Arvo Pärt, Valentyn Silvestrov och Astor Piazzolla blandas med nutida lettiska, litauiska och estniska tonsättare som komponerat direkt för Gidon Kremer och Kremerata Baltica.

Konserten som gästas av Adolf Fredriks Musikklasser Farsta kulminerar med uruppförandet av det specialbeställda stycket My evening star arise upon the hill, We shall talk quietly in captivity together, inspirerat av den ukrainske poeten Taras Shevchenko och komponerat av Bohdana Frolyak, en av Ukrainas främsta och viktigaste kvinnliga tonsättare.

Gidon Kremer har skapat sig ett världsrykte som en av sin generations mest originella och övertygande artister. Han har mottagit en rad prestigefyllda priser, som Léonie Sonnings musikpris, Rolf Schock-priset och 2016 fick han ett Praemium Imperiale prize. Han grundade 1997 kammarorkestern Kremerata Baltica med unga framstående musiker från de baltiska länderna. Ensemblen turnerar flitigt och har spelat in dussintals album för bland annat Deutsche Grammophon och ECM.

I samarbete med Litauens Ambassad, Lettlands Ambassad, Estlands Ambassad, Ukrainska Institutet i Sverige, EU kommissionen.

Framgångarna med den andra pianokonserten stärkte Sergej Rachmaninov och fick honom att försöka sig på det symfoniska ännu en gång, tack och lov. Den flotta andra symfonin är djupt emotionell, med varma melodier som flödar över alla bräddar. 

Kungliga Filharmonikerna leds av Fredrik Burstedt, som också är verksam som violinist och förste konsertmästare hos Helsingborgs Symfoniorkester. Han studerade dirigering för bland andra den legendariske Jorma Panula och har dirigerat flera svenska orkestrar samt en rad operaföreställningar, bland annat vid Kungliga Operan och Vattnäs Konsertlada.

Välkomna till en avslutningskonsert med Adolf Fredriks musikklasser. Alla 240 elever i årskurs 9 avrundar sin tid på de numera två skolorna med en gemensam konsert i Konserthuset Stockholm.

Adolf Fredriks Musikklasser är en profilskola med inriktning körsång. Musiken genomsyrar hela skolverksamheten och alla elever är delaktiga i en aktiv och utåtriktad konsertverksamhet. Med musiken som språk och körsången som metod utbildar Adolf Fredrik körsångare till Sveriges framtida körliv.

Den tyska sopranen Dorothea Röschmann gjorde sin entré på den internationella operascenen 1995 när hon gestaltade Susanna i Mozarts Figaros bröllop vid festivalen i Salzburg. Hon har sedan dess tillhört toppskiktet av sångare i Europa. Hon har vunnit Grammy för bästa vokalalbum och utsetts till Kammersängerin vid Staatsoper i Berlin.

Dorothea Röschmann gjorde sin första romanskonsert i Konserthuset 2021, den finns ännu att se på Konserthuset Play. Hon har sedan dess debuterat med Kungliga Filharmonikerna, då hon hösten 2022 framförde Wagners Wesendonck-sånger. Tillsammans med pianisten Magnus Svensson har Röschmann även givit konserter på andra håll i världen efter sitt första samarbete i Konserthuset. 

Magnus Svensson är sedan flera säsonger tillbaka konstnärlig ledare för romansserien. Vid sidan om konsertverksamhet i Norden och övriga Europa har han också spelat i Ryssland och USA. Sedan 2012 arbetar han även på Kungliga Musikaliska Akademien med återutgivning av äldre svensk musik.

Den nederländska violinisten Janine Jansen är en ofta sedd och mycket kär gäst i Konserthuset. Få kan som Jansen trollbinda en publik med sin inlevelseförmåga och intensitet. Denna gång uruppför Janine Jansen och Kungliga Filharmonikerna en nyskriven violinkonsert av Britta Byström! 

Byström kommenterar: ”Det blir en violinkonsert där solisten vandrar mellan ’dagmusik’ och ’nattmusik’. Den svirrande, ljusa dagmusiken blir allt kortare, medan nattmusiken blir allt längre – en musik då vi hör alla de orkestrala ljud som kommer fram när mörkret faller. Att skriva för Janine Jansen har länge varit en dröm för mig, och verket är inspirerat av hennes uttrycksfulla spel.”

Den spanske dirigenten Jaime Martín leder även orkestern i Brahms Serenad nr 1. Det skulle dröja innan Brahms presenterade en symfoni, men här märks 25-åringens växande mästerskap med orkester i lyrisk och innerlig musik. Jaime Martín var tills nyligen chefdirigent för Gävle Symfoniorkester och är numera chefdirigent för både Melbourne Symphony Orchestra och National Symphony Orchestra of Ireland.