Hovsångerskan Hillevi Martinpelto har sjungit på otaliga operascener och i konserthus runt om i världen. T.ex. kan nämnas: New York, Milano, Wien, Tokyo, München, London, Florens, Paris, Hong Kong, Peking, Berlin. Hon har gjort sig ett namn speciellt som Mozartsopran men även Verdi och Wagner förekommer flitigt på repertoaren. Hillevi Martinpelto har medverkat på många grammofoninspelningar, i roller som t.ex. Grevinnan i Figaros Bröllop, Leonore i Beethovens opera med samma namn, Alice i Falstaff, Fiordiligi i Cosi fan tutte m.fl. Inom konsertrepertoaren har Hillevi bl.a. spelat in Bachs H-mollmässa, Beethovens Missa Solemnis, Händels Dixit Dominus och C.P.E. Bachs Die Auferstehung und Himmelfahrt Jesu. Hon har samarbetat med dirigenter så som Sir John Eliot Gardiner, Sir Simon Rattle, Sir Charles Mackerras, Donald Runnicles, Riccardo Muti, Esa Pekka Salonen, Philippe Herreweghe och René Jacobs m.fl. Av Hans Majestät Konungen har Hillevi tilldelats medaljen Litteris et Artibus. Hon är även medlem av Kungliga Musikaliska Akademien.

Katarina Karnéus, mezzosopran, framträder på de största opera- och konsertscenerna världen över och är från och med säsongen 2012-13
engagerad på GöteborgsOperan. Karnéus är född i Stockholm och utbildad i London vid Trinity College of Music och National Opera Studio. År 1995 vann
hon den prestigefyllda sångtävlingen Cardiff Singer of the World. 1999 debuterade hon på Metropolitan Opera. Hon har även uppträtt på Covent Garden i London, Bayerische Staatsoper, Theater an der Wien, Brysseloperan, Staatsoper unter den Linden mfl. Även som Romanssångerska har Karnéus skördat internationella framgångar och framträtt på Wigmore Hall i London, Lincoln Center i New York och Concertgebouw i Amsterdam. Skivinspelningar
omfattar bl a sånger av Sibelius och Grieg, Richard Strauss och Mahler. År 2015 fick Katarina Karnéus mottaga medaljen Litteris et Artibus och 2018 blev hon utnämnd till Hovsångerska av H.M.Konungen. Katarina Karnéus tilldelades hösten 2018 SvD operapris för sin tolkning av Bellinis Norma på GöteborgsOperan.

Lars Cleveman är en av Sveriges mest anlitade operasångare som sjungit en mängd huvudroller på operascener i såväl Sverige som i resten av världen.

Han är född och uppvuxen i Stockholm där han också gjorde sin debut som solist. Han fortsatte med huvudroller på Folkoperan, Wermlandsoperan, Malmö Opera, Göteborgsoperan och Kungliga Operan i Stockholm, som han hade som ”hemmascen” mellan 1996 och 2009. Sedan dess har han haft huvuddelen av sina engagemang utomlands. Han har bland annat sjungit på operahusen i Köpenhamn, Kiel, Stuttgart, Riga, Dublin, Halle, Manchester, Linz, på Concertgebouw i Amsterdam, i Nya Zeeland samt i Brasilien. 2009 debuterade han på Covent Garden i London där han sjöng Tristan i Tristan och Isolde mot Nina Stemme. 2011 sjöng han titelrollen i Wagners Tannhäuser i Bayreuth och 2013 debuterade han på Metropolitan Opera i New York som Siegfried, både i Siegfried och Götterdämmerung. 2016 turnérade han i Storbritannien med Opera North, återigen som Siegfried i deras uppsättning av Wagners Ring för att 2017 återvända till Kungliga Operan i Stockholm för nya bejublade framträdanden som Siegfried. För närvarande är Lars Cleveman aktuell i Beethovens opera Fidelio på operan i Weimar.

Lars har även medverkat i en rad operainspelningar. Bland de senare finns en live-inspelning från 2013 i Albert Hall i London där han sjunger titelrollen i Parsifal. Inspelningen av Götterdämmerung där han sjunger Siegfried, dirigerad av Sir Mark Elder, fick 2010 års Grammophone Award för bästa klassiska operainspelning.

John Erik Eleby är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan och Operahögskolan i Stockholm. 1981 – 1995 var han musiklärare och körledare vid Adolf Fredriks Musikklasser. Därefter har han huvudsakligen varit verksam som opera- och konsertsångare, med engagemang vid bl a Folkoperan, GöteborgsOperan och Norrlandsoperan. Sedan 2000 är han medlem av den fasta solistensemblen vid Kungliga Operan. Där har han gestaltat ett femtiotal roller i en repertoar som omfattar bas- och basbarytonroller i operor från Händel till Börtz. Bland viktigare roller kan nämnas Sarastro i Trollflöjten, Bartolo i Barberaren i Sevilla, Don Magnifico i Askungen, Dulcamara i Kärleksdrycken, titelrollen i Don Pasquale, Ferrando i Trubaduren, Colline i La Bohème, Klingsor i Parsifal och La Roche i Capriccio. 2018 medverkade han vid den uppmärksammade urpremiären av Jonas S Bohlins Tristessa. Han är också en flitigt anlitad konsert- och oratoriesångare, med baspartierna i alla de stora körverken på sin repertoar. Han har samarbetat med dirigenter som Esa-Pekka Salonen, Manfred Honeck, Christopher Hogwood, Charles Dutoit och Riccardo Muti. Vid sidan av arbetet som sångare är han en flitigt anlitad sångpedagog och återupptog 2012 sin verksamhet som körledare i och med grundandet av John Erik Elebys Kammarkör. Som pianist har han bland annat verkat vid Kulturamas Operastudio ’67 och ackompanjerat och coachat en lång rad sångare och körer.

John Erik Eleby har tilldelats Svenska Dagbladets Operapris samt Set Svanholm-, Josef Herou- och Gunn Wållgrenstipendierna.

Håkan Sund är dirigent, pianist och kompositör, född och uppvuxen i Sandviken. Han är utbildad vid och har varit verksam som lektor i pianospel på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Har genom åren dirigerat många körer och alla större orkestrar i Sverige och även haft uppdrag utomlands.

Akademiska kören bildades 1931 som Sveriges första blandade studentkör. Då var namnet Stockholmsstudenternas Körsällskap. 1937 antogs namnet Akademiska kören samtidigt som körens märke, lyran, komponerades. Kören hade i början mycket utbyte med sin systerkör och förebild, Akademisk Korforening i Oslo. Dirigenter under de tidiga åren var Sven Appelqvist och Erik Ehnwall.

År 1943 blev Johannes Norrby körens dirigent. 1949 vann Akademiska kören huvudklassen vid körtävlingarna i Llangollen i Wales. Flera framgångsrika turnéer följde. Epoken avslutades med att Johannes Norrby ledde AK vid två minnesvärda tillfällen: Jussi Björlings jordfästning och minneshögtiden för Dag Hammarskjöld på Gärdet.

1964 tog Eskil Hemberg över taktpinnen från Johannes Norrby. Framgångarna fortsatte med framför allt många och långa utlandsturnéer till USA och Sovjetunionen. AK framträdde också vid prinsessan Christinas bröllop i Slottskyrkan. Vid den här tiden ändrades förutsättningarna för studentlivet. Pukasreformen satte press på studenterna att bli klara med studierna vilket ledde till att kören kom att bestå av äldre yrkesverksamma personer. AK var inte längre en utpräglad studentkör. Julkonserten Frid på jorden i Sofia kyrka år 1983 blev Hembergs avskedskonsert. Därefter kom en period med tätare dirigentbyten då kören dirigerades av i tur och ordning Torkel Borelius, Olle Sköld och Anders-Per Jonsson.

År 1991 tillträde Christina Hörnell som dirigent och det blev början till en ny framgångsrik epok i körens historia. Under den tiden genomfördes bland annat turnéer till Danmark, Norge, Tyskland och Mexico men även inom Sverige. Kören sjöng större verk med operasolister och musiker ur Hovkapellet, medverkade flera gånger på konserter i Dalhalla och i Konserthuset, medverkade i konserter med kända artister som Helen Sjöholm, Loa Falkman, Lars Roos, Anna-Lotta Larsson, Göran Fristorp, Arne Domnerus och Georg Riedel. Kören gav två konserter under ledning av Eric Ericson, vikarierade för Radiokören vid en filminspelning och för Operakören vid Drottning Silvias födelsedagsfirande, medverkade vid en Värmlandskonsert som sändes i Sveriges Radio P2, sjöng Luciasången i Sveriges televisions julkalender. Kören gav även ut flera skivor under Christinas tid. Sammanfattningsvis var det en oerhört framgångsrik period i körens historia. Epoken med Christina Hörnell avslutades med en magnifik 75-årsjubileumskonsert i Konserthusets stora sal i november 2006.

Strax efter 75-årsjubileet, våren 2007, efterträddes Christina Hörnell av Maria Goundorina som vikarierade på posten endast ett halvår. Marias efterträdare hann inte ens börja som dirigent innan han tvingades avsäga sig uppdraget på grund av sjukdom. Då var goda råd dyra eftersom nästa konsert tillsammans med bland andra Georg Riedel redan var planerad. Räddningen blev Håkan Sund som i början av 2008 med stor entusiasm tog taktpinnen. Under Håkans ledning vändes snart utvecklingen till det bättre igen. Större evenemang varvades med vanlig konsertverksamhet. År 2009 sjöng kören Carmina Burana i Gävle konserthus. 85-årsjubileet år 2016 firades med en stor konsert i Berwaldhallen. Under Håkans tid har kören även samarbetat med Jan Allan och Monica & Carl-Axel Dominique samt turnerat i Danmark, Frankrike, Åland, USA och Italien.

Idag är Akademiska kören en fristående kör som inte är bunden till någon församling eller organisation. Kören har inte heller någon koppling till den akademiska världen även om många av medlemmarna är akademiker. Kören har ca 50 medlemmar.

Orkestern Filialen grundades 1993 i mindre skala och genomförde 1994 sitt första symfoniorkesterprojekt. Idag är orkestern med sina över 200 medlemmar Stockholms största amatörsymfoniorkester. Medlemmarna är avancerade amatörmusiker, musikstudenter, musiklärare och före detta yrkesmusiker, vilket gör att orkestern kan framföra verk som både kräver spelskicklighet och storlek. Hur många och vilka musiker som deltar avgörs av vad som krävs för varje enskilt projekt, vilket kan variera alltifrån mindre ensembler till en stor symfoniorkester med över hundra musiker. I och med vår stora medlemsbas och att verksamheten bedrivs i projektform har vi mycket goda möjligheter att anpassa ensemblen vid varje konsert till verkens utmaningar samt till de enskilda medlemmarnas intresse och möjlighet att medverka. Våra medlemmar deltar ideellt med sina musikaliska färdigheter utifrån sitt stora intresse för orkesterspel.

Orkestern Filialen genomför varje år runt tio konserter. Några av dessa är egna produktioner, där vi anlitar olika dirigenter och solister. Vid andra projekt arbetar vi med uppdragsgivare, ofta tillsammans med kyrkokörer. Vår repertoar är därför varierad, även om tonvikten vid våra egna projekt ligger på musik för stor symfoniorkester från mitten av artonhundratalet och fram till våra dagar.

Namnet då? Från början kallade vi oss Filialharmonikerna, en ordlek där orkesterns rötter som ett slags Stockholmsfilial till Bergslagens kammarsymfoniker kombinerades med en smula filharmonisk hybris.