arrow

Mozarts Gran Partita

Tretton blåsmusiker ur Radiosymfonikerna framför Mozarts mystiska och undersköna Serenad nr 10, Gran Partita. Den välkända sviten varvar dansanta och meditativa partier och är en favorit för många Mozartälskare.

Mozarts mycket omtyckta svit för blåsinstrument är delvis också höljd i dunkel. Det kallas Gran Partita, fastän Mozart själv aldrig använde det namnet, och skrevs någon gång på 1780-talet men exakt när är ett mysterium. Sviter av den här typen var vanliga som underhållningsmusik i slutet av 1700-talet, men Mozart lyfter verket med bländande vackra melodier och snillrik användning av de tretton instrumenten. Den eftertraktade dirigenten Lucas Macías Navarro är själv prisbelönad oboist, har gästat Berwaldhallen tidigare och har hörts med bland annat Orchestra Mozart och på Luzernfestivalen i Schweiz.


SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER dot 2017/2018
Skriv ut

Medverkande

 

Lucas Macias Navarro ​är dirigent och oboist. Han är född och uppvuxen i Spanien och gjorde sin debut som dirigent i Buenos Aires 2014 efter en framgångsrik internationell karriär som oboist. Navarro var bland annat förste oboist vid Royal Concertgebouw Orchestra och vid Lucerne Festival Orchestra. Han var med och grundade Orchestra Mozart och med sin mentor Claudio Abbado tog han steget från en solokarriär till att bli en av världens mest spännande yngre dirigenter. Han är för närvarande knuten till Orchestre de Paris som andredirigent.

Musiken

Ungefärliga tider

Serenad nr 10, oftast kallad Gran partita, är ett av Mozarts mest berömda kammarmusikaliska verk. Han skrev det i 25-årsåldern, troligtvis 1781 eller 1782, och sättningen var för 13 blåsinstrument. Gran partita består av sju satser vilket har väckt intressanta tolkningar: Var stycket egentligen inte tänkt som en helhet? De sju delarna – kan de tänkas ha varit småbitar ur skilda andra verk, som Mozart ännu inte hade skrivit eller höll på att skriva? Kan det vara så att det verk som vi idag kallar för Serenad nr 10 ursprungligen var tänkt som en serie godbitar, eller smakprov – ungefär som vår tids trailers?
En av de sju delarna förekommer i Amadeus, den genialiska filmatiseringen av Peter Shaffers pjäs som regisserades av Milos Forman 1984. I Amadeus möter vi den åldrade kompositören Salieri, som på sin dödsbädd berättar för en präst om sin livslånga hatkärlek till musikgeniet Mozart. Salieri beskriver sitt första möte med Mozarts musik, strax efter att han storögt har följt en ung man som först legat under ett bord och vänslats med en ung dam för att därefter leda en orkester som spelar himmelsk musik:

Extraordinary! On the page it looked nothing. The beginning simple, almost comic. Just a pulse – bassoons and basset horns — like a rusty squeezebox*. Then suddenly — high above it — an oboe, a single note, hanging there unwavering, till a clarinet took over and sweetened it into a phrase of such delight! This was no composition by a performing monkey! This was a music I’d never heard. Filled with such longing, such unfulfillable longing, it had me trembling. It seemed to me that I was hearing a voice of God.

 Efter att ha hört Serenad nr 10, närmare bestämt den tredje satsen, Adagiot, då den ensamma oboen gör sin entré, den lösgör sig från de andra instrumenten och seglar upp, som om den hängde i luften, eller gick på lina och blir sedan avlöst av den lika genaliskt balanserande klarinetten yttrar alltså Salieri sin berömda replik: ”Jag tyckte att jag hörde Guds röst”,

Mikaela Kindblom

*ackordeon eller concertina, alltså uttryck för ett dragspel.

Wolfgang Amadeus Mozart

Född: 27 januari 1756 i Salzburg, Österrike.

Död: 5 december 1791 i Wien, Österrike.

Verk: Komponerade första symfonin vid fyra år, första operan vid 11. Skrev symfonier, pianokonserter, operor, kammarmusik, mässor och mycket annat, sammanlagt ca 600 verk. Anses som en av musikhistoriens viktigaste tonsättare.

Underbarn?: Spelade piano från tre års ålder, violin från sex. Reste runt i Europa med pappa Leopold och visades upp som underbarn.

Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min