Fem år gammal uppträdde Élisabeth Jacquet de La Guerre för självaste solkungen, Ludvig XIV. Hennes föräldrar var musiker och instrumentmakare och hon fick sin musikaliska skolning vid det franska hovet. Hon fick flera verk utgivna och hennes opera Kefalos och Prokris från 1694 var Frankrikes första uppsättning av en opera skriven av en kvinna. Hennes Violinsonat nr 2 i D-dur är en av sex som gavs ut i Paris i början av 1700-talet. Den långsamma satsen är en ömsint och längtansfull kontrast till den annars lekfulla musiken som dock alltid är elegant och smakfull.

Johan Helmich Roman kallas ofta för ”den svenska musikens fader” och med verk som Drottningholmsmusiken och Svenska mässan lever han vidare i vårt musikaliska medvetande. Studier och inspiration hämtade han såväl hemma som ute i Europa och som musiker verkade han i Kungliga Hovkapellet i Stockholm, liksom sin far. Han skrev ett stort antal sonater som denna Triosonat i e-moll, en av många för just två violiner och basso continuo. På denna konsert spelas en av violinstämmorna på oboe.

Tjeckiske Jan Dismas Zelenka skrev sin Triosonat nr 3 i B-dur uttryckligen för violin, oboe och basso continuo, den enda av sex stycken som inte skrevs för två violiner. Zelenka växte upp utanför Prag men flyttade 1710 till Dresden där han spelade i stadens kungliga orkester. Han skrev huvudsakligen sakral musik, bland annat tre oratorier och mer än tjugo mässor. Musiken är lekfull, nästan lite busig, och i inte minst de snabba satserna märks att Zelenka i regel skrev mer avancerad och tekniskt utmanande musik än sina samtida kollegor.

De tolv Pariskvartetterna fick sin rubrik mer än tvåhundra år efter att de skrevs. 1730 blev Georg Philipp Telemann inbjuden till Paris av fyra framstående franska musiker. Inför detta besök skrev Telemann sex kvartetter för denna besättning: flöjt, violin, viola da gamba och cembalo. De sex kvartetterna gavs ut i Hamburg samma år men resan kom att dröja ända till 1737. Vid det laget hade han skrivit ytterligare sex kvartetter som, liksom de första, gavs ut även i Paris under Telemanns besök. Pariskvartett nr 12 i e-moll kommer, som namnet antyder, från den andra samlingen och är en vacker svit som också ger en aning av den framväxande galanta stilen.