Ombord fanns piloten Flight Officer John Robert Stuart Morgan, Lt. Colonel Norman Francis Baessell, vilken hade erbjudit Miller lift, samt Major Alton Glenn Miller, som då var USA:s störste musikikon med miljontals fans världen över. Orkestern anlände till Paris tre dagar senare och blev först då varse att deras ledare saknades.

Glenn Miller hade drygt två år tidigare lagt ned sin civila orkester, vilken vid det laget uppnått stjärnstatus som USA:s mest populära dansorkester, för att istället ställa sig till arméns förfogande. Den överårige Glenn Miller, som inte var skyldig till militärtjänst, avstod härigenom frivilligt från stora inkomster och ett behagligt civilt liv för ett liv i armén till soldatlön och med sitt eget liv som insats.

På kort tid hade han byggt upp en ny orkester, The Army Air Force Orchestra, bestående av musiker ur Amerikas absoluta storbands- och swingelit. Orkestern byggdes dessutom ut med en lika stor stråksektion bestående av musiker ur symfonieliten.

Glenn Millers arméorkester har kallats ”1900-talets mest magnifika orkester”. En liknande orkester hade inte kunnat finansieras i fredstid. Repertoaren bestod av Glenns tidigare hits, men också nyskriven underhållningsmusik med eller utan stråkar. Orkestern spelade en blandning av storbandsmusik och symfonimusik i samklang. De fantastiska musikarrangemangen som spelades arrangerades i huvudsak av arrangörerna Jerry Gray och Norman Leyden.

Efter de allierades invasion i Normandie förflyttades orkestern till England och underställdes Överbefälhavare General Dwight Eisenhower och de allierade styrkorna med främsta uppgift att spela i det militära radionätet AFN samt underhålla trupperna med konserter på militärbaser runt om i Storbritannien. Så småningom blev det även konserter för civilbefolkningen och underhållning i BBC. Strax innan Glenns försvinnande hade orkestern dessutom över radionätet sänt flertalet särskilda propagandakonserter in över fiendeland.

Armébandet fortsatte spela på Kontinenten tills efter kriget och återvände till USA i augusti 1945. Efter några ytterligare uppdrag splittrades militärorkestern, men omgående därefter bildades en postum Glenn Miller Orchestra under ledning av Glenns civile saxofonist Tex Beneke. I princip har sedan dess Glenn Miller Orchestra fortsatt turnera med 300 framträdanden per år i USA.

Toppar och dalar till trots har efterfrågan på musiken i liveform till idag resulterat i ytterligare tre licensierade orkestrar. Totalt spelas Glenns Millers musik ännu 75 år efter hans död med 600 liveframträdanden per år världen över.

Glenn Miller Orchestra Scandinavia under ledning av trombonisten Jan Slottenäs spelar med licens från Glenn Miller Productions, Inc., New York, U.S.A. och turnerar regelbundet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Orkestern utgår från Stockholm och inkluderar flera yngre musiker ur Sveriges jazzelit.

Vid detta unika tillfälle i Berwaldhallen medverkar i den 48 man starka orkestern också freelancemusiker från bl.a. Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radios Symfoniorkester och Kungliga Hovkapellet.

Mer info: www.glennmillerorchestra.se